Till innehållet
PCOS-stöd
Meny

Livsmedel / Fisk

Livsmedel

Makrill stekt m. salt

Per 100 gram: 0 g tillgängliga kolhydrater och 0 g fiber, alltså 0 g nettokolhydrater. Energi 295 kcal, protein 20.4 g.

0 g

nettokolhydrater

0 g

fiber

20.4 g

protein

295

kcal per 100 g

Näringsprofil, vår uträkning

74 av 100

Nettokolhydrater0 g
Fiberns andel av kolhydraterna0 %
Sockrets andel av kolhydraterna0 %
Proteinets andel av energin28.1 %
Mättat fetts andel av fettet21.2 %

Formeln: så räknar vi.

Mot resten av databasen

Livsmedel med högre nettokolhydrathalt2 052 av 2 538
Medianen i databasen6.7 g netto
Plats i Fisk51 av 71 efter näringsprofil
Lägre nettokolhydrathalt i samma grupp0 av 70

Näringsvärden

Per 100 gram, post 1320 i Livsmedelsverkets databas, version 2026-06-29.
Energi295 kcal
Kolhydrater, tillgängliga0 g
varav sockerarter0 g
varav fritt socker0 g
Fiber0 g
Nettokolhydrater, uträknat0 g
Protein20.4 g
Fett24 g
varav mättat5.1 g
Fullkorn0 g
Magnesium29 mg
Zink0.7 mg
Järn1 mg
Kalcium19 mg
Kalium374 mg
D-vitamin5.5 µg
Omega 3 som EPA och DHA4.4 g
Salt0.7 g

Vad en portion ger

Makrill stekt m. salt, 150 gram: 0 g nettokolhydrater, 443 kcal och 30.6 g protein. Nettot är 0 procent av ett dagstak på 110 g.

PortionEnergiNettokolhydraterFiberProteinFett
50 g148 kcal0 g0 g10.2 g12 g
100 g295 kcal0 g0 g20.4 g24 g
150 g443 kcal0 g0 g30.6 g36 g
200 g590 kcal0 g0 g40.8 g48 g

Livsmedel som ligger närmast i nettokolhydrathalt

LivsmedelGruppNettoSkillnad mot Makrill stekt m. saltProfil
Hälleflundra kokt m. saltFisk- och skaldjursrätt0 g0 g skillnad75
Kolja kokt m. saltFisk- och skaldjursrätt0 g0 g skillnad75
Makrill kokt m. saltFisk0 g0 g skillnad71
Piggvar kokt m. saltFisk0 g0 g skillnad75
Rödspätta filé kokt m. saltFisk0 g0 g skillnad75

Andra i gruppen Fisk

Gruppen har 71 livsmedel i databasen. Medianen där är 0 g nettokolhydrater per 100 gram, mot 6.7 g i databasen som helhet. Lägst i gruppen ligger Braxen rå på 0 g och högst Sill inlagd u. lag på 21.9 g, alltså 21.9 g mellan ytterkanterna. Makrill stekt m. salt ligger 0 g under gruppens median.

Braxen rå, Regnbågslax rå, Sej rå, Hälleflundra vild rå, Kolja rå, Kummel rå, Siklöja rå, Sill rå, Flundra rå, Strömming rå, Röding rå, Torsk rå, Vitling rå, Öring odlad rå.

Källa: Livsmedelsverkets näringsdatabas, per 100 gram ätlig del. Uträkningarna står på så räknar vi. Allmän information, inte kostbehandling.