Till innehållet
PCOS-stöd
Meny

Livsmedel / Fisk

Livsmedel

Rödspätta filé kokt m. salt

Per 100 gram: 0 g tillgängliga kolhydrater och 0 g fiber, alltså 0 g nettokolhydrater. Energi 97 kcal, protein 21.5 g.

0 g

nettokolhydrater

0 g

fiber

21.5 g

protein

97

kcal per 100 g

Näringsprofil, vår uträkning

75 av 100

Nettokolhydrater0 g
Fiberns andel av kolhydraterna0 %
Sockrets andel av kolhydraterna0 %
Proteinets andel av energin90 %
Mättat fetts andel av fettet20 %

Formeln: så räknar vi.

Mot resten av databasen

Livsmedel med högre nettokolhydrathalt2 052 av 2 538
Medianen i databasen6.7 g netto
Plats i Fisk28 av 71 efter näringsprofil
Lägre nettokolhydrathalt i samma grupp0 av 70

Näringsvärden

Per 100 gram, post 1322 i Livsmedelsverkets databas, version 2026-06-29.
Energi97 kcal
Kolhydrater, tillgängliga0 g
varav sockerarter0 g
varav fritt socker0 g
Fiber0 g
Nettokolhydrater, uträknat0 g
Protein21.5 g
Fett1 g
varav mättat0.2 g
Fullkorn0 g
Magnesium23 mg
Zink0.6 mg
Järn0.2 mg
Kalcium43 mg
Kalium221 mg
D-vitamin5.62 µg
Omega 3 som EPA och DHA0.2 g
Salt2.3 g

Vad en portion ger

Rödspätta filé kokt m. salt, 150 gram: 0 g nettokolhydrater, 146 kcal och 32.3 g protein. Nettot är 0 procent av ett dagstak på 110 g.

PortionEnergiNettokolhydraterFiberProteinFett
50 g49 kcal0 g0 g10.8 g0.5 g
100 g97 kcal0 g0 g21.5 g1 g
150 g146 kcal0 g0 g32.3 g1.5 g
200 g194 kcal0 g0 g43 g2 g

Livsmedel som ligger närmast i nettokolhydrathalt

LivsmedelGruppNettoSkillnad mot Rödspätta filé kokt m. saltProfil
Makrill kokt m. saltFisk0 g0 g skillnad71
Makrill stekt m. saltFisk0 g0 g skillnad74
Piggvar kokt m. saltFisk0 g0 g skillnad75
Rödspätta filé stekt m. saltFisk0 g0 g skillnad75
Sik kokt m. saltFisk0 g0 g skillnad75

Andra i gruppen Fisk

Gruppen har 71 livsmedel i databasen. Medianen där är 0 g nettokolhydrater per 100 gram, mot 6.7 g i databasen som helhet. Lägst i gruppen ligger Braxen rå på 0 g och högst Sill inlagd u. lag på 21.9 g, alltså 21.9 g mellan ytterkanterna. Rödspätta filé kokt m. salt ligger 0 g under gruppens median.

Braxen rå, Regnbågslax rå, Sej rå, Hälleflundra vild rå, Kolja rå, Kummel rå, Siklöja rå, Sill rå, Flundra rå, Strömming rå, Röding rå, Torsk rå, Vitling rå, Öring odlad rå.

Källa: Livsmedelsverkets näringsdatabas, per 100 gram ätlig del. Uträkningarna står på så räknar vi. Allmän information, inte kostbehandling.